Italienskt nyårsfirande

Anno nuovo, vita nuova! Nytt år, nytt liv. Ja, då var de två kapitlet om hur man firar jul och nyår i Italien avklarat. När det gäller nyårsafton kastar man ut genom fönstret gamla saker som man inte behöver. Man öppnar skumpan med ett slag på ett ganska  farligt sätt. Man äter linser, ju mer linser man äter desto rikare blir man och sist men inte minst är det rött raffset-underkläder som gäller, då blir man lycklig hela året.

Undrar om Gennaro har några röda kalsonger, kanske kan köpa till julklapp. Jag vill att han ska vara lycklig.

Att Ewa har något rött att ta på sig undertill tror jag mig veta, men hon kanske också önskar sig något lyckorött

Första julsången i år

Ikväll har jag hört White Christmas för första gången i år. RaiUno är lite tidiga av sig. Kvällens underhållningsprogram gästades av Michael Bublé som sjöng både Save the last dance och White Christmas.
Vackert så det förslog.

Jultraditioner i Italien

Babbo Natale

tre "Befane", bild: http://www.wikipedia.it/

Veckans läxa handlar också om Jul- och nyårstraditioner i Italien. Mycket påminner om vår egen traditionella jul med speciell mat i olika regioner. Jultomten kommer med presenter och Befana kommer med gåvor till barnen natten mellan den 5-6 januari, en trettondagsgumma kan man säga. Och barnen sjunger en barnvisa om att Befana kommer på natten med trasiga skor och romersk klänning. Men denna trollpacka påminner väldigt mycket om påskkärringen i Sverige.
Ska göra en speciell blogg om nyårsfirandet.

Vilken TV-kväll

De här underbara killarna "Trenini" och min ungdomsidol

har jag haft som lördagsunderhållning på fantastiska kanalen RaiUno och programmet Ti lascio una canzone.

Djur-rasister

I går kväll på Mittnytt hörde jag att ett nytt politiskt parti har bildats. Det heter "naturdemokraterna" och deras syfte är noll-vision på varg i Sverige. Mao utrotning och då kan man uppenbarligen inte kalla sig demokrater. När man med politiska verktyg vill utrota en hel djurart blir det ordet demokrat opassande.
Det fanns en despot under andra världskriget som ville utrota ett helt folkslag och han kallades minsann inte för en demokrat utan han var nazist. Djur eller människor, att hatet kan få ta över  mot någonting man tror är en "paria" i samhället gör mig väldigt rädd och upprörd. Så här skriver dom bl a i sin artikel i tidningen Jaktjournalen
http://www.jaktjournalen.se/index.php?id=10002&avd1=0
"Vi är ett enfrågeparti som står för NOLLVISION i vargfrågan.
Vi kan inte leva med oskygga vargar runt husknuten. PUNKT!
För att få debatten framåt och göra våra röster hörda kan vi endera anpassa oss till den politik som nu råder med ett obefintligt tak, dvs obegränsat antal vargar eller så slår vi klackarna i backen och säger NOLL, zero, null, none varg i landet!"

När man läser det här och att partiets förhoppning är att komma in i Sveriges riksdag kan man bara hoppas på att Sveriges befolkning har bättre förstånd än initiativtagarna till partiet.

Polis polis potatis.....

och så vidare. Det kan man kalla en del av poliserna i Lasse Wierups bok Infiltratören. En sann historia och där huvudpersonen kriminalkommissarie Olle Liljegren som dömdes till fängelse och fick sparken från polisen.
Den handlar också om Max, som polisens infiltratör satte dit hoj-gäng och andra skumma varelser i samhället som sysslar med narkotika och vapen. Allt i god tro och att han hade Olle Liljegrens stöd. Men verkligenheten blev en annan för Max och säkert för flertalet andra som går i polisens "fälla" med utlovade belöningar för sina avslöjanden.
Boken är intressant och Tomas Bolme har en ljuvlig röst att lyssna på.

Veckans läxa

Nu är artiklarna avklarade med beröm godkänt. Åter till La mia Italia och kapitel fyra och fem.
Kapitel fyra handlar om problemen i södra Italien och vad italienarna måste göra med bl a missnöjet och "röveriet". Kapitel fem handlar om Natale = jul och vilken mat man äter och jultraditioner.
Det blir mycket att läsa karta, det är jag jättebra på. Fråga Ewa, hon vet.