Politik i romanform

bild: http://www.bokia.se/

Nu har jag lyssnat på Tomas Bodströms bok Idealisten. För mig var det lite speciellt eftersom mycket utspelade sig i lokaler där jag arbetat i många år. Romanen har politiska förtecken och jag tycker mig känna igen en och annan men med ett annat namn.

Chocken, sorgen och vreden

En svart helg, en sorgens helg. Jag har gråtit, tittat på de hemska bilderna från Utöya, lyssnat på Jens Stoltenbergs fantastiska tal i domkyrkan, och gråtit ännu mer. Det ofattbara som har hänt i Norge, hittills 92 döda Socialdemokratiska engagerade ungdomar som brutalt skjutits ner av en galning. Tanken går naturligtvis till alla föräldrar som inte kommer att träffa sina barn igen. Tanken känns outhärdlig.
Har själv en dotter som har varit på SSU-läger ett antal gånger.
Nu kommer alla varför? Varför detta hat mot Socialdemokrater och nu kommer vreden, vreden över hur denne satans mördare, med stöd av mörkermakter som Sverigedemokraterna och andra avskyvärda krafter lyckats skriva hop ett 1500 sidor långt manifest och under lång tid planera detta fruktansvärda massmord och bombningen av Socialdemokraternas högkvarter i Oslo.
Det finns inga ord, bara tårar. Det finns en norsk vacker sång som vi Socialdemokrater brukar sjunga och som känns trösterik:

Vi rekker ut en vennskaps hånd,
og knytter faste sterke bånd.
Vi reker våre hender,
til alle våre venner,
til alle på den vide jord.
Vi rekker våre hender
til alle våre venner,
til alle på den vide jord.
2.
Rundt joren, ja, så langt den når,
et bud om fred og frihet går.
Vi rekker våre hender
til alle våre venner,
til alle på den vide jord.
Vi rekker våre hender
til alle våre venner,
til alle på den vide jord.
3.
Et vennskapsbud fra mann til mann,
til alle folk, til alle land.
Vi rekker våre hender,
til alle på den vide jord.
Vi rekker våre hender,
til alle våre venner,
til alle på den vide jord.

Tilläggsisolering i Konvaljen

Nu pågår en stor ventilationsinstallering för värmeåtervinning och tilläggsisolering i Konvaljens hus. Vaknade i morse och trodde att nån var på väg in genom fönstret. Det visade sig vara isoleringsslangen upp till vinden som spökade.
Tanken är att ny ventilation och isolering gör att vi får det varmt och skönt och att kostnaderna för värmen blir mindre.
Tur att jag jobbar nästan varje dag, det är ett evigt brusande, slamrande och allmänt stökigt runt området just nu.

Inte bara en fågel

Rödhake, bild: http://www.wikipedia.com/

bild: http://www.adlibris.com/

Rödhake heter en vacker liten pippifågel, Rödhake heter också Jo Nesbös kriminalroman med Harry Hole. Handlingen är lite annorlunda än i andra Nesbös böcker.
"I Oslos nynazistiska kretsar styrs verksamheten med järnhand av någon med kodnamnet Prinsen. Harry Hole misstänker att denne Prinsen finns inom Oslopolisen. Misstankarna bekräftas då hans närmaste kollega mördas. Under utredningens gång upptäcks en oväntad koppling till ett mörkt kapitel i landets historia, den grupp av norska frontmän som kämpade på Hitlers sida under andra världskriget"

En fängslande historia

Just nu lyssnar jag på Helge Skoog som läser Krigens barn av PA Fogelström. Den handlar om de glömda människorna i Sveriges historia. Gustav III:s och Gustav IV Adolfs och Karl Johans krig.
Det är en mycket ingående beskrivning om hur illa människor behandlades ute på haven. Men också värme och vänskap och blommor från fläderbuskarna på Vita bergen.
Nästa bok i serien heter Vita bergens barn.
Men om Ewa tycker att Harry Hole-böckerna är blodiga, är det ingenting mot beskrivningarna i 1700-talets Sverige i krig.

Det kom ett vykort

bild: http://www.artnet.se/

Igår kom brevbärarn med ett vykort, avsändare Roger och Anne-Marie. Dom har varit på Gotland och besökt Lars Jonssons ateljé http://www.larsjonsson.se/museumvaren2005.htm i Vamlingby Prästgård.
Denne konstnär och ornitolog målar pippifåglar, och bilden på vykortet är av jättesöta nykläckta skedsnäppar.
Jag har aldrig varit på Gotland och har inte hört talas om Lars Jonsson och nyfiken som jag är googlade jag fram lite fakta och bilder.
Det är inte varje dag ett vykort dimper ner i brevinkastet, men desto roligare när det sker.

Vi har en författarinna i kvinnoklubben

Författarinnan Monika med maken Bertil

Ja, det är sant. S-kvinnor i Norrtälje när en författarinna vid sin barm. Monika Norstedt, hon har skrivit boken Erica, på http://www.recito.se/ förlag. Den handlar om livet, kärleken, jämställdheten och tsunamin.

"Erica är hypnosterapeut och lever tillsammans med Johan. Deras till synes lugna tillvaro äventyras av många olika händelser i deras liv. Efter Ericas Thailandsresa blir inget sig likt och både Johan och Erica blir nära nog offer för en psykopat. Ericas goda vän Anna tycker att livet har stagnerat och bryter upp.
Doktor Stefansson får svårt att freda sig då han blir utsatt för stalking".

Idag var jag i Solbacka och hälsade på Monika och Bertil och blev bjuden på gofika. Nu har jag boken i min hand, verkar spännande tycker jag, och ska ge den en recension i ett senare blogginlägg, dvs när jag har läst den.

Dubbeldäckare in till huvudstaden

Kusin Eva är glad för att hon går på semester idag

Idag gjorde jag min premiärtur med dubbeldäcksbussarna som går mellan Norrtälje och Stockholm. Betyget blir helt ok, jag satt på "nedervåningen" eftersom jag var rädd att stå på huvudet när jag skulle ner för avstigning. Väl inne i Stockholm mötte jag upp kusin vitamin och vi gick till Pickwick på Drottninggatan och åt och pratade (mest jag förstås) och hade allmänt trevligt. Stockholm är vackert på sommaren och dagen och kvällen bjöd verkligen på ett fantastiskt panorama.