I går kväll var jag på bio och såg filmen om Olof Palme. För mig som har haft Palme som min guru i politiken var filmen mycket känslosam.
En dokumentär om Olof Palmes liv från hans barndom tills han mördades på Sveavägen 1986.
Det som berörde mig med avsky var hatet från extremister och inte minst Högern. Det visades ett avsnitt från Högerns valvaka när dom hade en "Palme-docka" som måltavla. Dockan drogs upp på en scen för att sen sparkas på. Det gjorde ont i ett socialdemokratiskt hjärta.
En eloge till Kristina Lindström och Maud Nycander för en mycket välgjord film.
Jag tycker personligen att filmen skall ingå som material till alla skolor i samhällsundervisningen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar