I huvudet på italienarna

bild: http://www.latestadegliitaliani.it/

Idag på kursen hann vi bara med ett kapitel av två. Mihai hade fullt upp med att berätta om konstnären Vittore Carpaccio. Denne konstnär har gett namnet till en maträtt som består av runt rått oxkött med en sås av majonäs, worcester, mjölk, citron, salt och vitpeppar.
Kapitlet som vi inte hann med handlar om italienarnas fåfänga och kreativitet och det tar vi nästa gång + ett kapitel till naturligtvis.
Är italienarna fåfänga? Ja, om man får tro författarinnan till läroboken, Manuela Ruppel Olsson, då är dom fåfäng men också väldigt kreativa och hittar alltid ett sätt att klara livhanken på. Om än olagliga ibland.
Journalisten och författaren Beppe Severgnini har skrivit en bok som heter "la testa degli italiani". Han skriver bl a att en italienare hellre väljer ett vackert bokomslag än innehållet i boken. Dom anställer en proffessionell sekreterare men i platsannonsen står det att hon ska vara vacker också. Personer med en titel går också hem hos italienarna.
Jag känner inte så många italienare, egentligen bara en enda, mågen. Och jag är helt övertygad om att han inte alls är en sån person som beskrivs i Beppes bok.